Det har blivit allt mer populärt att pilgrimsvandra, framför allt i Europa. För den som vill uppleva något genuint annorlunda rekommenderas en pilgrimsvandring i Japan, på ön Shikoku.

Shikoku är den minsta av de fyra japanska huvudöarna, och den med den minsta folkmängden. Den har dock en befolkning på hela fyra miljoner. Det går enkelt att ta sig till ön med buss eller tåg, exempelvis från Kyoto-området. Ön har varit en populär destination för turister från hela Japan sedan 700-talet, om man nu kan tala om turister så långt tillbaka i tiden.

Shikoku förknippas med buddhistmunken Kukai eller Kobo-Daishi, som bland annat anses ha skapat det japanska skriftspråket kana. Kukai hade studerat i Kina, men återvände till Japan och sin födelseö Shikoku. Där utvecklade han sina tankar till en gren inom buddhismen, som idag kallas shingon.

Idag finns det 88 tempel på ön som på något sätt kan kopplas till Kukai och shingon-buddhismen. Det har länge, i säkert ett millennium, varit populärt att vandra mellan dessa tempel, en sträcka på 120 mil. En sådan vandring tar mellan 30 och 60 dagar, men det är också många som vandrar i etapper, till exempel halva sträckan ett år, och andra halvan året därpå. Den som vill kan också besöka ytterligare 20 tempel, som kallas bangai och som inte ingår i den officiella pilgrimsrutten. Vanligast är att vandra till fots, men det finns även pilgrimer som använder moderna transportmedel för att tillryggalägga en del av rutten. Vill man hinna med alla 120 mil på under sin semester måste man nästan ”fuska” lite och avverka en del av sträckan på annat sätt än med apostlahästarna.

Hur är det att vandra?

Pilgrimerna – henro på japanska – känns igen på sina vita skjortor, sina konformade hattar, och sina vandringsstavar. Stavarna kallas kongo-zue och representerar Kukai och det stöd som pilgrimen anses få av honom. Staven behandlas med stor respekt, och lämnas inte utomhus när man övernattar. Pilgrimen lämnar ifrån sig staven i Okubo-ji, det åttioåttonde och sista templet på vandringen.  De flesta har också med sig en pilgrimsbok, som stämplas och signeras av en munk vid varje tempel. Det blir ett bevis på att man genomfört vandringen, och är något som japaner stolt visar upp på släktträffar.

Många inleder och avslutar sin vandring vid berget Koya, som inte ligger på Shikoku utan på Honshu, den japanska huvudön. Koya är centrum för shingonbuddhismen, och ligger faktiskt inte långt från Shikoku.

Hur är det då att vandra denna urgamla pilgrimsled? Ett skäl är att man får en bild av den japanska landsbygden, även om Shikoku är en tätbefolkad ö. Befolkningen är, precis som på många andra håll i Japan, åldrande. Frågan är hur många av de samhällen och byar som man passerar på vandringen som snart kommer att vara försvunna. Pilgrimsleden kommer troligen att bestå, men det kommer att bli svårare att hitta alternativa sovplatser. Idag kostar det 50 dollar per natt, exklusive frukost, att övernatta vid templen. Om det skulle vara fullt i sovsalen, vilket händer, kan man ofta övernatta i ett närliggande samhälle.